petraikenya

Idag fick vi vår första swahililektion. Hälsningsfraser, alla siffror, olika sorters mat. Nu är det bara att börja nöta in detta. Språket är lätt på så sätt att orden uttalas så som det står i text, det svåra är att det är ett helt nytt språk man känner inte igen ett ord, förutom safari och simba. =)

I ett tidigare inlägg skrev jag att vi åkte matatu upp till eldoret. Det är kenyas motsvarighet till kollektivtrafik. Idag har jag fått lära mig att tatu = tre. För från början var en matatu gjord för tre personer, fick inte kosta mer än tre shilling och hade tre hjul. Så siffran tre är lätt att komma ihåg.

Dagen fortsatte med rundvandring och sedan en tur på stan med några kenyanska studenter. De tar oss verkligen under sina vingar och vill att vi ska trivas, och det gör vi!

 
Bilen med ett gult sträck är en matatu.

Igår började vi dagen med att följa med en av tjejerna som jobbar på vårt guesthouse till kyrkan. Majoriteten av befolkningen här är kristna och går i kyrkan. Det var en stor kyrka som var precis fullsatt, folk fick stå utmed sidorna och utanför. Det var en rolig gudstjänst på så sätt att alla var involverade, sjöng och skrev ut ”amen”.  Det var lite mer livat än i Sverige så att säga. Roligt att ha varit med och sett.

På staden här ska man helst klä sig i byxor som räcker ner till knäna och tröjor som täcker axlarna. Med sånna kläder kommer en snygg bonna-bränna. Vi frågade oss runt och kom fram till en lösning. På eftermiddagen tog vi en taxi till ett hotell med pool, där vi kan sola och bada i bikini. Detta var en ny upplevelse som vi inte var helt bekväma med till en början. Det vara bara vi som var vita och det var få kvinnor på poolområdet och de som var där hade baddräkter som täckte magen och en bit ner på låren och så kommer vi, vita och i bikinis, vi blev minst sagt uttittade, men vi la oss och sola och efter ett tag kändes det inte konstigt längre. Folk är i allmänhet väldigt öppna och pratar gärna.

Det mörknar vid 6tiden här och vi har fått sagt till oss att inte röra oss ute efter att det har mörknat utan ta taxi när vi ska någonstanns. Detta gör att det känns lite olustigt när det är mörkt ute. På guesthouset bor vi tre tjejer och en kille från botswana, han bor i en annan del av huset.

Igår kväll innan vi gick o la oss vid 10tiden så låste vi vår del av huset. Vid elvatiden hör vi hur någon går utanför vårt fönster, bankar och rycker i alla dörrar och fönster och ropar något som vi inte förstår. Vi blev livrädda...Det lät verkligen som att han försökte ta sig in. Elin tittar försikitgt ut genom fönstret och ser en man gå runt och känna på dörrarna till huset och bär på något som skulle kunna varit ett gevär. Panik... Maria ringde till rektorn på skolan men han svarade inte.

Vi hade fått veta att det skulle finnas vakter utanför nattetid men vi såg inte till någon vakt. Vi hörde att någon hade tagit sig in i huset men tillslut tystnade bankandet och vi lyckades nog somna lite men vaknade för minsta lilla ljud. Vid 6 ringer rektorn tillbaka och då blev det ett himla ståhej, personalen på guesthouset blev informerade, föreståndaren väcktes och säkerhetspersonal kom. Det visade sig att det var den botswanska killen som varit ute och kom tillbaka full och hade låst sig själv ute. Personen vi sett gå och känna på dörrarna var en säkerhetsvakt.  Så det var ingen inbrottstjuv och nu är alla jättemåna om att vi inte ska känna oss rädda. Chefen för headsecurity var förbi och frågade hur vi mår och försäkrade oss om att det fanns säkerhetsperonal här nattetid och sen fick vi ett direktnummer till säkerhetspersonalen.

Har aldrig känt mig så genuint rädd som inatt och vad hjälplös jag kände mig. Det kanske blev en för stor grejj men å andra sidan känner vi oss jättesäkra här nu och alla har varit fantastiskt förstående och hjälpsamma...

Nu är vi (Elin, Maria och jag) på plats i Eldoret och här kommer en sumering av de första dagarna.

Resan började på Arlanda med en 2timmars försening, vilket gjorde att vi hade 12 minuter på oss från det ena planet till det andra, men tack vare hjälpsam personal som visade genvägar på flygplatsen och snabba bagageflyttare kom både vi och bagaget med till Nairobi. Väl där väntade vi på gryningen tog en taxi in till stan och satte oss sedan på en Matatu (minibus) mot Eldoret. Resan tog 5 timmar och var en skräckupplevelse, anarki i trafiken, inga bilbälten och helt galna omkörningar.  Hela vägen såg vi fantastisk natur men efter att ha varit vaken i 26timmar var det svårt att hålla sig vaken och med tanke på hur läskigt det var, var det nästan lika bra att sova.

I Eldoret bor vi på ett guest-house precis intill sjukhuset.  Jag visste att saker och ting skulle vara annorlunda men det blev en chock att komma hit, det kommer nog ta ett tag innan man anpassat sig. Många toaletter består helt enkelt av ett hål i marken, inget papper.  När man går ute så drar man väldigt mycket uppmärksamhet till sig. Jag kan ingen Swahili men masunga=viting har jag lärt mig. De personer vi har pratat med har varit väldigt vänliga och hjälpsamma.

Vi har bekantat oss lite med staden, köpt mycket färsk frukt, ananas, mango och bananer. Idag åt vi ugali (vanligt här) det är gjort på majsstärkelse blandat med vatten och får lite samma konsistens som gröt. Det var varken äckligt eller gott, men detta äter man tillsammans med gryträtter.  Jag har också skaffat en mob med kenyanskt nummer så säg till om ni vill ha det. (Har redan lyckats tappa bort min svenska så ni kan inte nå mig på den). Sen har vi skaffat ett förgreningsuttag, det blev lite lite med ett eluttag på tre personer med datorer, kameror, mobiltelefoner och en router till internet.

På måndag börjar vi en veckas swahiliundervisning, hoppas kunna snappa upp lite hälsningsfraser ialf.